Svart gods efter småregnig natt



Febe och jag har drejat och skulpterat (det sista var mest jag i o f s), och igår började arbetet med att göra svartgods av våra alster. Ovan är resultatet av det jag gjort samt den skål pappa, som är keramiker, gjorde (på 5 minuter - vi som kämpade så med våra...)

Svartgods blir svart p g a att man bränner keramiken utan syretillförsel, vilket gör att järnet i leran reducerar från röd till svart järnoxid.
Vi använde en uppochnervänd gjutjärnsgryta med halm/torrt gräs i - gräset förbränner syret - som tätades med sand och sedan eldade vi runtom och över i många timmar. Vi började natten med att sova under bar himmel, fantastiskt härligt!, men vid tretiden kom det någon droppe regn så vi flyttade för säkerhets skull in i bilen.

Svartgods användes fram till mitten/slutet av medeltiden, och den mer västerländska formen var den klotrunda - en form av kärl som användes till att äta och dricka ur men även för matlagning och förvaring om jag förstått det rätt. Oftast hade dessa en liten utsvängd kant högst upp, men både Febe och jag tycker bättre om formen utan utsvängd kant och det finns fynd utan. Svartgodset var alltid oglaserat; drejning förekom och blev vanligare efter hand. Senare kom rödgodset med många olika former och mer ändamålsenliga kärl. 

   ♥   [mer info kommer senare om hur vi gick tillväga och svartgodsets historik]

Kommentarer
Postat av: Febe

Kul var det i alla fall.

2009-09-13 @ 09:05:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0